đŸ—ș

AI1524 - Markexploatering

Tenta Juni 2019

1. Vilka 4 planer ingÄr i PBL?

PBL innehÄller bestÀmmelser om fyra typer av planer. Vilka Àr dessa och vilken funktion har de? Vilken eller vilka av planerna Àr bindande?
image
✅
1. Regionplan 2. Översiktsplan - ÖP 3. Detaljplan - DP 4. OmrĂ„des BestĂ€mmelser
  1. Regionplan

    2. Omfattar störst omrĂ„de av de fyra planerna, primĂ€rt kan större och kommunövergripande reglering ske. Är EJ juridiskt bindande.

  2. Översiktsplan

    3. Översiktsplanen omfattar större omrĂ„den inom en kommun och indikerar hur kommunen avser att utveckla omrĂ„den. Vissa omrĂ„den I ÖP kan ha en större detaljeringsgrad, sk. fördjupad översiktsplan. Ofta nyttjas ÖP som underlag till investerare.

    Är EJ Juridiskt bindande

  3. Detaljplan Visar/bestĂ€mmer hur marken i “detalj” skall avĂ€ndas. Besvarar vad som Ă€r allmĂ€n mark, kvartersmark, vattenomrĂ„de. FastighetsgrĂ€nser, byggnaders höjd, antal lĂ€genheter och om ett omrĂ„de ska bli park. Detaljplanen ÄR juridiskt bindande.
  4. OmrĂ„desbestĂ€mmelser Görs för omrĂ„den som inte Ă€r detaljplanelagda. Syftet Ă€r att redogöra hur viss mark ska anvĂ€nads. Görs dock inte för alla omrĂ„den som saknar DP, men fungerar som ett komplement till DP. Kan som DP ligga till grund/visa att bygglov bör ges → Är juridiskt bindande.

2. Vilka & hur funkar de 2 Typfall av planering & genomförande?

Planering och genomförande av en markexploatering sker huvudsakligen enligt fyra typfall. Beskriv de fall dÄ projektutvecklaren Àr aktiv och hur detta pÄverkar planprocessen, markförvÀrv och genomförandeavtal.
Ej aktiv 😮
Aktiv 🏃
Kommun đŸ§‘â€âš–ïž
Ej Aktiv explotör Kommunal Mark
1ïžâƒŁÂ  ✅ Aktiv Exploatör Kommunal Mark
Exploatör đŸ‘·
Ej aktiv Exploatör Exploatör Àger mark
2ïžâƒŁÂ  ✅ Aktiv Exploatör Exploatör Ă€germark
1ïžâƒŁ
Exploatör Ă€r aktiv och jobbar tillsammans med kommunen i planprocessen - Ger rĂ„d/Ă„sikter/ÖnskemĂ„l → Exploatör har god möjlighet pĂ„verka - Exploatör erhĂ„ller markanvisningsavtal, vilket Ă€r sĂ€kerheten/ensamrĂ€tten till att exploatera marken - Markanvisningavtal kan antingen upphandlas av kommunen bland exploatörer (ie. TĂ€vla) eller ges direkt till en utvald exploatör (Direktanvisning). - MarkförvĂ€rv sker i samband med att DP vinner lagakraft och avtal Ă€r fĂ€rdigt.
2ïžâƒŁ
Exploatör Àger marken, dÀrav upprÀttas ett exploateringsavtal, dÀr marköverföring & tidplan regleras. - I planprocessen har exploatören god möjlighet att pÄverka produkten. - Processen kan starta genom att exploatören ansöker om planbesked. - Den enda marken som kan bli aktuell för överföring till exploatören Àr mark som redan Àgs av kommunen eller pÄverkas av planen.

3. Vilket pĂ„stĂ„ende saknar stöd i 4 kap PBL? ⚖

  1. Området ska vara tillgängligt för underjordisk avloppsledning.
  2. Projektet ska innehålla vissa lägenhetsstorlekar som efterfrågas i kommunen.
  3. Strandskyddet upphävs för delar av ett område.
  4. Lägenheterna ska upplåtas med viss andel hyresrätter och viss andel bostadsrätter för att skapa social blandning i området.
✅
(d) → Ej möjligt att reglera upplĂ„telseform i DP.

4. Vad innebĂ€r Planbesked & Planeringsbesked? 📆

Planbesked

  • Exploatörer ansöker om planbesked hos kommunen
  • Syftet Ă€r ansöka om att ett visst omrĂ„de skall detaljplanelĂ€ggas
  • Besked ges inom 4 veckor, dĂ€r negakande besked frĂ„n kommunen mĂ„ste ha rĂ€ttslig grund.

Planeringsbesked

  • Söks av kommunen hos lĂ€nstyrelsen, dĂ„ kommunen vill vidta Ă„tgĂ€rder som strider mot lĂ€nstyrelsens ansvar att beskydda frĂ„n Ă„tgĂ€rder i frĂ„ga.
  • Juridiskt bindande besked ges inom 4 mĂ„nader
  • ÅtgĂ€rder kan innefatta → riksintressen, strandskydd, skydd mot Ă„tgĂ€rder som kan skada mĂ€nniskors hĂ€lsa eller miljön.

5. NĂ€r kommunen Ă€ger mark, hur vĂ€ljer dom vem som ska fĂ„ bygga? đŸ€”

MÄnga svenska kommuner Àger mark som Àr lÀmplig för exploatering. Ofta sÀljs inte marken direkt till potentiella exploatörer utan en annan typ av avtal tecknas. Vad kallas detta avtal och vad innebÀr det? Enligt vilka huvudprinciper görs urvalet av den exploatör som fÄr ingÄ avtal med kommunen? Ge exempel pÄ motiv till varför en kommun vÀljer nÄgon av principerna.
✅
Avtalet = Markanvisningsavtal

Markanvisningsavtal

  • Ger exploatören ensamrĂ€tt att förhandla om marken i enlighet med avtalets grunder.
  • Ekonomiska faktorer kan bestĂ€mmas om eller om viss ska överförs, vem som ansvarar för sanering.

Vem fÄr avtalet? = TÀvling eller direktanvisning

Antingen gör kommunen en direktanvisning eller upphandlar avtalet mha. en tÀvling bland exploatörer. Direktanvisning innebÀr att kommunen utser exploatör direkt.

Generellt Àr huvudbedömning vid Upphandling/tÀvling pris, kvalité eller en kombination av bÄda.

DÄ tÀvlingen utsÀtter konkurrens bland exploatörer Àr det mer fördelaktigt för kommunen, men det krÀvs dÄ att projektet Àr attraktivt och att reglerna Àr för tÀvlingen Àr tydliga. Detta krÀver mer förarbete och tid frÄn kommunens sida.

NĂ€r man gĂ„r efter kvalitĂ© kan det frĂ€mja god bebyggelse, vara mer hĂ„llbart och bĂ€ttre för stadsbilden som helhet. DĂ€remot följer pris vs kvaltiĂ© “The law of deminishing returns”, vilket betyder att majoriteten av vĂ€rdet existerar nĂ€r man gĂ„r frĂ„n 0 → 1. Dvs. En skola vs en fin skola.

DÀrav kan det vara mer fördelaktigt att i vissa sammanhang att helt upphandla efter pris, dÄ det Àven minimerar den finansiella risken för kommunen.

6. Vilket kostnadsansvar fĂ„r kommunen lĂ€gga ut pĂ„ exploatören? 🏩

Vilket eller vilka av nedanstående krav får ett exploateringsavtal innehålla?

a) Exploatören ska överlåta mark för en ny förskola utan ersättning

  • Exploatör ansvarar ej för social infrastruktur, villkoret anses Ă€ven oskĂ€ligt om ingen ersĂ€ttning utgĂ„r till exploatören.
  • DĂ€remot Ă€r detta i högsta grad en komersiell överenskommelse, sĂ„ Ă€ven om det strider mot lagen sker detta idag.

b) Exploatören ska bekosta den del av en ringled som ligger närmast det bostadsområde exploatören kommer att delta i utbyggnaden av.

  • Om investering möjliggör eller förbĂ€ttrar framkomligheten till exploateringsomrĂ„det Ă€r detta villkor rimligt. Kan omrĂ„det anvĂ€ndas som man tĂ€nkt sig utan investeringen? Om nej, Ă€r detta rimligt.

c) Kommunen låter anlägga en park i anslutning till exploatörens projekt som exploatören därefter får betala kostnaden för.

  • Exploatören kan stĂ„ för denna kostnad, om det anses avgörande för planens genomförande.
  • Ej rimligt om exploatören svarar för en kostnad som redan uppstĂ„tt.

7. Hur upprĂ€ttas & förvaltas en gemensamhetsanlĂ€ggning? 🚰

Ett fritidshusomrÄde ska byggas ut och med hÀnsyn bland annat till den nÀrliggande badsjön beslutas det att en gemensam avloppsanlÀggning behövs. Beskriv kortfattat vad en gemensamhetsanlÀggning Àr, de villkor enligt anlÀggningslagen som gÀller för bildande av anlÀggningen, de tvÄ huvudsakliga förvaltningsformerna och hur kostnaderna ska fördelas mellan de ingÄende fastigheterna.

GemensamhetsanlÀggning

Ett omrÄde och/eller anlÀggning, vilken Àgs gemensamt av flera fastigheter.

GemensamhetsanlÀggningen förvaltas genom:

DelĂ€garförvaltning đŸ€ Samtliga beslut behöver fattas enhĂ€lligt → Ej optimalt nĂ€r mĂ„nga “olika” fastighetsĂ€gare ingĂ„r i GA;n Föreningsförvaltning đŸȘ§ Majoritet styr, kan utveckla stadgar och förvaltnings ramverk. Villkoren som behöver uppfyllas

1) BĂ„tnadsvillkoret

2) LĂ€mplighetsvillkoret

3) Opinionsvillkoret

Andelstal upprÀttas för byggande & drift av anlÀggningen, dÀr andelstalen skall representera kostnaden för byggande/uppförande och drift/underhÄll/anvÀndning för varje enskild fastighet fastighet.

 8. Markexploateringsprocessens vĂ€rdeutveckling pĂ„ marken đŸ€‘

VÀrdet pÄ en fastighet stiger (förhoppningsvis) efterhand som plan- och exploateringsprocessens olika faser avslutas. Beskriv de olika stegen i vÀrdeutvecklingen schematiskt i text och bild.
image

PÄgÄende markanvÀndning - RÄmark

  1. Fördjupade översiktsplan
  2. Planbesked

→ Detaljplan antas

HÀr stiger det förvÀntade markvÀrdet fram tills detaljplanen antas, detta Àr ett riskfyllt steg som tar lÄng tid.

RĂ„tomt = 💰💰💰

  • Planering och genomförande för essentiell infrastruktur
  • VĂ€gar & logistik dras till omrĂ„det

Innan man defacto kan bygga pÄ marken, behöver man planera, dimensionera och samordna med relevant infrastruktur för att kunna utföra byggnation. Idag gÄr det inte att bygga hus som saknar vatten, avlopp eller fiber för delen.

Tomtmark = 💰💰💰💰

  • Marken kan nu bebyggas
  • Intensifiering av kostnader för att bli en bebyggd fastighet.

Efter tomtmarken Ă€r klar och man börjar byggnation sĂ„ brinner det i knutarna. đŸ”„Â NĂ€r man drar igĂ„ng projektet intesifieras kostnader och det projektet blir kostsamt att bromsa.

Bebyggd Fastighet = 💰💰💰💰💰

  • VĂ€rde av ny markanvĂ€ndning

9. Ett radhusomrĂ„de behöver en parkering, hur kan det göras? 🚗

Vid upprättade av detaljplaner för nya bostadsområden ska kommunen i egenskap av planmyndighet se till det planeras in och säkerställs tillräckliga utrymmen för parkering. Antag att kommunen tar fram en detaljplan för ett radhusområde (dvs små tomter utan plats för bil på den egna tomten). Hur kan kommunen se till att det reserveras utrymmen för boendeparkering och trygga att dessa parkeringsplatser verkligen byggs och får en ordnad skötsel?

NÄgot osÀkert svar: MÄlet Àr att boende skall kunna parkera i omrÄdet, dÀrav kan denna plats ej bli allmÀnn mark, dÄ syftet med markanvÀndning skall vara för boendes fordon. (Inte allmÀnnhetens fordon)

Kommunen bör reservera plats pÄ kvartersmark för parkering sÄ att det Àr enda möjliga byggnationen. DÀrefter villkora bygglovet , dÀr man mÄste ha bildat en GA för parkeringen för att fÄ bygglov.

Förmodligen hade det nog varit smidigare att göra radhusomrÄdet till en samfÀllighetsföreningen, vilken parkering ingick i samfÀllighetsföreningsen gemensamhetsanlÀggning. Denna bör förvaltas enligt föreningsförvaltning. Andelstalen för byggande bör vara lika för samtliga fastigheter, samt. andelstalen för drift/underhÄll bör justeras efter antalet parkeringsplatser vardera radhus efterfrÄgar.

10. Hur berĂ€knar man Exploateringsvinst för mark, markĂ€gare och exploatör? 💾

SkogsomrĂ„de intill en större stad → Nuvarande vĂ€rdering 10 milj. SEK Exploatör köper marken för 30 milj. SEK SĂ€ljaren visste ej att omrĂ„det enligt översiktsplanen var utsatt som utvecklingsomrĂ„de. TvĂ„ Ă„r senare var omrĂ„det detaljplanelagt.
Exploateringen genomförs & följande vÀrden konstateras under processen RÄtomtvÀrde: 50 milj. SEK Infrastrukturskostnader: 30 milj. SEK Husbyggnadskostnader: 70 milj. SEK VÀrde av ny bebyggelse: 200 milj. SEK

a) Hur stor blev exploateringsvinsten?

✅
a) ‌ OBS ‌  → Exploateringvinst Ă€r markens vĂ€rdeökning, inte exploatörens vinst ‌ Exploateringsvinst = (MarkvĂ€rde efter) - (MarkvĂ€rde före) - (Kostnader) → 💰 Expl. Vinst = 200 - 10 - 100 = 90 milj. SEK

b) Hur stor del av exploateringsvinsten gick till (1) ursprunglig markÀgare & (2) till exploatören?

✅
b) 💰 UrsprungligmarkĂ€gares Vinst : 30 - 10 = 20 milj. SEK 💰 Exploatörens vinst : 200 - 30 - 30 -70 = 70 milj. SEK

Tenta 2021-03-11

(Del 2)

1. Vilka aktörer har vi att göra med vid markexploatering & deras roller? 👹‍🎹

Då markexploatering sker är ofta ett flertal aktörer inblandade.

image
image

a) Nämn de tre aktörer som vanligtvis har störst inflytande på vad som händer med exploateringsområdet.

  1. Stat
  2. Kommunen
  3. Byggherre/Exploatör

b) Beskriv kortfattat de tre aktörernas roller och uppgifter i olika faser av markutvecklingen samt hur de olika aktörerna interagerar med varandra.

Beror pĂ„ typfall → om kommun / exploatör Ă€r aktiv eller icke aktiv.

Kommun

Har planmonopol, fastslÄr detaljplan, beviljar bygglov, ger planbesked till exploatör. SÀkerstÀller social och att kommunal infra kommer till tomten.

Byggherre

SÀkerstÀller efterfrÄgan och genomförande pÄ produkten, samordnar mellan parter

Stat

Bevarar riksintressen och att DP Àr okej, mark och rÀttighetsfrÄgor via LM, bildar GA

c) Vilka av aktörernas aktiviteter påverkar markens värde? På vilket sätt påverkar de värdet?

ByrÄkratin (Kommun & Stat)

Fördjupad ÖP → RĂ„tomtmark

Tomtmark (Kommun & Byggherre)

RĂ„tomt → Tomtmark

Bebyggd Fastighet (Byggherre*)

Tomtmark → FastighetsvĂ€rde

d) Nämn ett par andra aktörer som också kan vara involverade vid markexploatering. Varför kan det vara viktigt att även dessa har en röst i sammanhanget?

PrimĂ€rt grannar, dĂ„ det Ă€r genrellt Ă€r dem som Ă€r framtida bostadskonsumenter. Detaljplanen kan överklagas av grannar och allmĂ€nheten, dĂ€rav Ă€r det viktigt man fĂ„r med dom pĂ„ tĂ„get dĂ„ majoriteten av markvĂ€rdet och risken i projektet sker fram tills detaljplanen Ă€r antagen. (andra parter Miljöorganisationer, Byggentreprenörer & konsulter)

2. Hur ser detaljplansprocessen ut för ett större bostadsprojekt? đŸ—“ïž

Arbete med upprättande av ny detaljplan pågår för ett stort bostadsprojekt (ca 800 lägenheter) inom ett skogsområde som ägs av ett byggbolag. Översiktsplanen anger dock att området ska bevaras obebyggt. Dessutom ligger en mindre del av planområdet på mark som naturvårdsverket har klassat som riksintresse för naturvård. Den planerade exploateringen bedöms ha en ”betydande miljöpåverkan”.

a. Innan en detaljplan av ovanstående karaktär kan antas, vilka huvudsakliga moment måste planprocessen minst innehålla?

(Notera att detta Àr ett större projekt, vilket behöver MKB och granskning av slutgiltigt förslag)

image
  • Planbesked
  • Planprogram
  • Strategisk miljöbedömning
  • Samråd (både kring planförslag och planprogram)
  • Granskning
  • Antagande
  • Möjlighet att överklaga

    • Utöver ovan nämnda så måste det även framgå varför planen kommer att avvika från översiktsplanen, enligt 5 kap. 7 § PBL och 5 kap. 10 c § PBL.

b. Vad av nedan stående måste enligt lag finnas i ett plan ärende av det aktuella slaget? Planbeskrivning? Gestaltningsprogram? Plankarta och bestämmelser? Miljökonsekvensbeskrivning? Områdesbestämmelser? Planprogram? Markanvisning?

✅ → Plankarta och bestämmelser 4:30 PBL

✅ → Miljökonsekvensbeskrivning 4:34 PBL

✅ → Planbeskrivning 4:33 PBL

3. Kommunala dokument & hur man kollar intresse för att exploatera ett omrĂ„de đŸ—ș

En projektutvecklare överväger att köpa två fastigheter och där utveckla ett mindre flerbostadsområde. Planen för området är från 1909 och anger lättare industriområde. I dag står endast oanvända baracker och ett småhus i dåligt skick på platsen. Området ligger under inflygningen till Bromma och är därför klassat som ett riksintresse.

a. Vilket icke-bindande kommunalt dokument kan projektutvecklaren titta på för att få en indikation på kommunens intentioner för området? Vilken typ av information fås i dokumentet?

  • Icke-bindande dokument = ÖP och Regionplan
  • Region = Ej kommunalt dokument
✅
Svar: Översiktsplanen som Ă€r ett vĂ€gledande dokument för framtida markanvĂ€ndning pĂ„ sikt, samt info om rikintressen (ÖP)

b. Om projektutvecklaren ser att bostäder kan bli aktuellt i området, men också inser att en planändring behöver komma till stånd om området ska kunna utvecklas för bostäder, hur kan projektutvecklaren då få veta om kommunen avser att medverka till en utveckling av området? Beskriv kortfattat vad denna typ av klargörande innebär.

TL:DR → Vad ansöker exploatör hos kommunen om för att förtydliga deras intresse att detaljplanera omrĂ„det?

Planbesked

  • Exploatörer ansöker om planbesked hos kommunen
  • Syftet Ă€r ansöka om att ett visst omrĂ„de skall detaljplanelĂ€ggas
  • Besked ges inom 4 veckor, dĂ€r negakande besked frĂ„n kommunen mĂ„ste ha rĂ€ttslig grund.

4. Stökig frĂ„ga om huvdmannaskap avseende VA och gator đŸ€Šâ€â™‚ïž

Vid en detaljplanering med förtätning av ett äldre fritidshusområde (med flera fastighetsägare) ska det byggas ut gemensam infrastruktur i form av vägar och va-system. Vilka olika alternativa regler och lösningar finns i lagstiftningen för att ordna ansvar för byggande, underhåll, drift och finansiering av anläggningarna? Hur skiljer sig reglerna och lösningarna om det istället gäller en exploatering av ett nytt område där flera större professionella projektutvecklare är involverade?

Enskilt Huvudmannaskap đŸ»

AL → GA för vĂ€gen & för avloppet

Andelstal byggnation → Baseras pĂ„ nytta

Andelstal för drift → Baseras pĂ„ nyttjande av anlĂ€ggningarna

Kommunalt Kommunalt (LAV & PBL)

VĂ€gen đŸ›Łïž

PBL 6:21 → Kommunen stĂ„r för drift och underhĂ„ll

PBL 6:24 → Kan ta ut avgift frĂ„n fastighetsĂ€gare för byggnation

Vatten 💩 

LAV 29 → Kommun fĂ„r ta ut avgifter för byggnation & drift/nyttjande

Exploatör → PBL

Vatten, Avlopp, VĂ€g đŸ›ŁïžÂ đŸ’ŠÂ 

PBL 6:40 → Byggnation bekostas av exploatör/byggherre, frĂ„n överlĂ€mning bekostar kommunen drift & underhĂ„ll.

GÄr Àven att exploatör stÄr byggnation och upprÀttande av GA, som lÀmnas över till fastighetsÀgarna.

5. Vilka krav fĂ„r ett exploateringsavtal innehĂ„lla? 📝

Vilket eller vilka av nedanstående krav får ett exploateringsavtal innehålla? Motivera ditt svar (kortfattat!).

a) Exploatören ska bekosta utbyggnad av gator och anordnande av parkmark inom planområdet.

  • Ja, Se PBL 6:40.

b) Exploatören ska bidra med 2000 kr per lägenhet till kommunens utbyggnad av en ringled kring staden.

  • Ja, gĂ„r att göra under vissa omstĂ€ndigheter → 6 kap. 40 § 2 st. PBL
  • Om staten ska Ă€ga & underhĂ„lla ringleden = TRV vĂ€g → Kommun fĂ„r ej att ta ut ersĂ€ttning

c) Exploatören ska bekosta de markarbeten inom kvartersmark betecknad S som krävs för uppförande av skolbyggnad.

  • Nej, social infrastruktur → 6:41 PBL

6. Vilken eller vilka av nedanstående planbestämmelser saknar stöd i 4 kap. PBL?

a) Bygglov får inte beviljas innan bullerskydd uppförts inom planens anvisade plats. (4:14)

b) Lägenheterna ska upplåtas med bostadsrätt.

c) Bebyggelsen måste bestå av permanentbostäder.

d) Strandskyddet upphävs för delar av ett område → (4:17)

✅
Svar: b & c saknar stöd i 4 PBL

7. Marköverföring - Hur den genomförs och ersĂ€ttningsregler? ❀‍đŸ©č

En detaljplan ska genomföras bland annat genom att skapa en ny allmän plats. Mark behöver då överföras från en fastighet till en annan. Enligt vilka principer kan det ske och vilka ersättningsregler gäller i de olika fallen? Vilket fall är vanligast?

Genomförande

  • Fastighetsreglering genom marköverföring → FBL
  • Inlösen → PBL 6:14

ErsÀttningsregler

Det Àr samma ersÀttningsregler som gÀller i bÄda fallen dÄ detta blir förlustersÀttning. 4 kap i expropriationslagen.

4 → MarknadsvĂ€rde + 25% eller IntrĂ„ngsersĂ€ttning vĂ€rdeminskning + 25%

Vanligast Àr 5:18 FBL, dÄ ersÀttning blir vad parter kommer överens om.

8. BerĂ€kna exploateringsvinsten frĂ„n RĂ„tomt → Exploaterade tomt

En bonde äger en hage i utkanten av en stad. Värdet av marken i pågående markanvändning för jordbruk uppskattas till 5 mkr. Kommunen har pekat ut området som ”utvecklingsområde” i översiktsplanen. En exploatör uppskattar att det finns tydliga förväntningsvärden avseende kommande detaljplanering för bostäder och köper marken för 20 mkr. Efter köpet beslutar kommunen att upprätta en detaljplan för bostäder på den aktuella marken. En exploatering genomförs. Råtomtvärdet uppgår i indelningsskedet till 60 mkr. (← Ej relevant / Nallen) Då projektet står klart har 30 mkr investerats i infrastruktur och 80 mkr i husbyggnad. Försäljningspriset för den nya bebyggelsen uppgår till 180 mkr.

a) Hur stor blev exploateringsvinsten?

✅
a) ‌ OBS ‌  → Exploateringvinst Ă€r markens vĂ€rdeökning, inte exploatörens vinst ‌ Exploateringsvinst = (MarkvĂ€rde efter) - (MarkvĂ€rde före) - (Kostnader) → 💰 Expl. Vinst = 180 - 5 - 110 = 65 milj. SEK

b) Hur stor del av exploateringsvinsten gick till 1) ursprunglig markägare och till 2) exploatören?

✅
b) Ursprunglig markÀgare : 20-5 = 15 milj. SEK Exploatörens vinst : 65 - 15 = 50 milj. SEK

SmĂ„tt & Gott 🍬

NÀr mÄste detaljplan upprÀttas?

4 kap 2-3 §§ PBL

Vad ingÄr i Detaljplanens dokument?

4 kap 30-34 §§ PBL

Detaljplanens omfattning och utformning

4 kap 30-37 §§ PBL

Obligatoriskt innehÄll i detaljplan

4 kap. 5 § PBL

AnvÀndning av kvartersmark och vattenomrÄde

4 kap. 5 § PBL

Vilka skyddsvillkor existerar vid inrÀttande av GemensamhetsanlÀggning?

Enskilda intressen

  • GA mĂ„ste vara vĂ€sentlig 5 § AL (Dispositiv)
  • GA mĂ„ste generera ett positivt vĂ€rde/bĂ„tnad - 6 § AL
  • Ej stor opinion mot anlĂ€ggningen -7 § AL
  • GA ska lokaliseras sĂ„ intrĂ„nget minimeras- 8 § AL(Dispositiv)

Skydd för AllmÀnna intressen

  • GA fĂ„r inte strida mot detaljplan eller omrĂ„desbestĂ€mmelser- 9 § AL
  • GA fĂ„r inte motverka framtida planlĂ€ggning av omrĂ„det eller föranleda olĂ€mplig bebyggelse- 10 § AL
  • Generalklausulen: GA fĂ„r inte orsaka “olĂ€genhet av nĂ„gon betydelse” - 11 § AL